Sökresultat

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att mängden av ett mikroRNA är förhöjt vid typ 2-diabetes och påverkar utsöndringen av insulin negativt. Deras försök på mänskliga insulinproducerade celler i bukspottskörteln visar även att det går att öka insulinutsöndringen genom att minska mängden av detta mikroRNA. Målsättningen är att forskningen ska leda till nya behandlingar för personer med sjuk

https://www.medicin.lu.se/artikel/nyupptackt-lakemedelskandidat-okar-utsondringen-av-insulin-vid-typ-2-diabetes - 2025-12-14

Den som har varit så sjuk att intensivvård krävts har ofta en lång återhämtning framför sig – både fysiskt och mentalt. Bland de problem som kan uppkomma finns otäcka minnen av mardrömmar och hallucinationer. Tidigare älskad mat kan plötsligt smaka vedervärdigt. Många som intensivvårdats repar sig fint på egen hand, men en del patienter behöver fortsatt hjälp för att må bra. Lundaforskaren och int

https://www.medicin.lu.se/artikel/efter-covid-19-viktigt-att-intensivvardspatienterna-foljs-upp - 2025-12-13

Ny forskning ger ökat stöd för att vissa virusinfektioner kan ha betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes. Ett internationellt forskarlag har sett att små barn med förhöjd genetisk risk för typ 1-diabetes hade ökad risk att utveckla diabetesrelaterade autoantikroppar i samband med covid-19-infektion. Svenska barn har bidragit till studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA. St

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-virus-med-betydelse-utveckling-av-typ-1-diabetes - 2025-12-14

Hur påverkar ärftlighet och fostermiljön barnets risk för att utveckla typ 2-diabetes? Det är en fråga som Rashmi Prasad studerar i sin forskning, som på sikt kan leda till individanpassade preventionsmöjligheter. Nu uppmärksammas hennes forskning då hon får motta årets Medeonstipendium för framgångsrik diabetesforskning. Stipendiet delas ut i samband med Världsdiabetesdagen Skåne som arrangeras i

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-om-typ-2-diabetes-och-arftlighet-prisas - 2025-12-14

Vår livsmedelsproduktion och konsumtion är drivande krafter för ökade utsläpp av växthusgaser och påverkar även vår hälsa och risk för dödlighet. Förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer är hög och ökar stadigt. Forskare från Lunds universitet och RISE har i en ny studie kunnat visa på värdefulla hälsofördelar med minskad risk för tidig död orsakad av hjärt-kärlsjukdom och cancer, om

https://www.medicin.lu.se/artikel/hallbar-kost-manniska-och-planet - 2025-12-13

Epigenetiken har gett forskare nya möjligheter att förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes och hur sjukdomen utvecklas. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer användas för att förutspå sjukdomen och individanpassa behandlingen. Forskare inom diabetes och epigenetik vid Lunds universitet sammanfattar de viktigaste framstegen i en översiktsartikel som publiceras i Nature Reviews Endocrinology. Orsak

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-kan-bana-vag-individanpassad-behandling-av-typ-2-diabetes - 2025-12-13

En ny internationell kommission ska bana väg för ett globalt lyft av mödrars och nyföddas hälsa. Arbetet leds av en forskare vid Lunds universitet vars drivkraft väcktes när hon som ung såg en kvinna förblöda vid förlossningen – i onödan. – Det är dags att sätta kvinnors och nyföddas hälsa i centrum för den globala agendan igen, säger Mehreen Zaigham. – Att ingen mamma eller något barn ska behöva

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-global-satsning-pa-modra-och-nyfoddhalsa-leds-fran-sverige - 2025-12-14

Många patienter med akut bröstsmärta blir inlagda på vårdavdelning – trots att bara en bråkdel av dem behöver akut, högspecialiserad hjärtsjukvård. Forskaren och akutläkaren Tsvetelina Nilsson har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur dessa patienter – på ett säkert sätt – snabbare kan bedömas. I snitt kan nästan hälften av de som söker för akut bröstsmärta tryggt skickas hem – redan efter någon

https://www.medicin.lu.se/artikel/fokus-spara-tid-och-pengar-till-akut-hjartsjukvard - 2025-12-14

Gunilla Westergren-Thorssons pappa led av KOL, men levde ändå ett förhållandevis bra liv. Själv har hon många gånger undrat varför sjukdomen slår så olika. Det påverkade hennes yrkesval och hon valde att börja forska om KOL. En mångmiljondonation från Sandberg Development, gör det nu möjligt för henne att fortsätta forskningen om hur träning kan påverka sjukdomsförloppet. KOL (Kroniskt obstruktiv

https://www.medicin.lu.se/artikel/min-pappa-hade-kol - 2025-12-14

Blodproppar kan uppstå både i artärer och vener. Men orsakerna bakom skiljer sig åt, liksom konsekvenserna och möjligheterna att förebygga blodpropp. I Sverige har nästan hälften av alla fall av venös blodpropp en genetisk förklaring. Nu har ett forskarteam från Lunds universitet upptäckt tre genvarianter som ökar risken för benpropp med upp till 180 procent. Det är skillnad mellan arteriella och

https://www.medicin.lu.se/artikel/genvarianter-som-kraftigt-okar-risken-blodpropp - 2025-12-14

Ny forskning från Lunds universitet visar hur offentliga organisationer kan tillämpa vissa principer i sin kommunikation för att stärka förtroende för myndigheter. Kommunikation är grunden för en organisations existens. Organisationer manifesteras också genom byggnader, maskiner och viktiga papper. Men slutar medarbetare och chefer att kommunicera med varandra och omvärlden upphör organisationen.U

https://www.ch.lu.se/artikel/tio-tips-meningsskapande-och-fortroendeingivande-kommunikation - 2025-12-13

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-mars-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation-1 - 2025-12-13

Alzheimers sjukdom kännetecknas av onormal spridning och ansamling av proteinet tau i hjärnan. En internationell studie visar nu hur tau sprids enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symtom med olika prognoser för de drabbade individerna. Studien publiceras i Nature Medicine. – Till skillnad mot hur vi hittills tolkat spridningen av tau i hjärnan, visar fynden från denna studie att tau

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-alzheimers-sjukdom-fyra-distinkta-subtyper - 2025-12-13

Det behövs långsiktigt effektiva metoder för att hejda kusterosionens negativa effekter. Inom projektet LIFE Coast Adapt har forskare från Lunds universitet tillsammans med tjänstepersoner från Region Skåne och flera skånska kustkommuner testat olika naturbaserade metoder för att bidra till en praxis på området. Nu har projektet nått sitt slut och det finns lovande resultat. I projektet LIFE Coast

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/samverkan-ledde-fram-till-metoder-som-kan-skydda-vara-strandmiljoer-fran-kusterosion - 2025-12-14

För att skapa en funktionell stadsmiljö för människa, miljö och biologisk mångfald behöver städer göra noggranna övervägningar. Att förtäta städer kan vara positivt för exempelvis minskad biltrafik och bättre service till fler människor. Samtidigt kan det ske på bekostnad av grönytor och människors hälsa. Johanna Alkan Olsson är lektor vid CEC och har under lång tid forskat på dessa dilemman. Idag

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-utmaningar-och-tips-att-skapa-en-funktionell-stadsmiljo-vid-fortatning - 2025-12-14

”Vi vet att träning fungerar olika för olika människor, men än så länge vet vi inte varför.” Det säger Ola Hansson som forskar om gener, muskelfunktion och träning. Han vill förstå hur våra gener påverkar hur vi svarar på träning. – Drömmålet är att hitta biomarkörer som hjälper läkare att skräddarsy individanpassade träningsprogram för att förebygga olika sjukdomar. Till exempel träning som motve

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/valja-traning-efter-gener - 2025-12-14

ACTRIS är en europeisk toppmodern forskningsinfrastruktur inom atmosfärforskningen. Nu har Europeiska kommissionen fattat beslut om att även inrätta ett ACTRIS ERIC – ett konsortium för forskningsinfrastruktur kopplat till aerosoler, moln och reaktiva spårgaser med syfte att öka kunskapen om klimatförändringar och luftföroreningar. I konsortiet ingår 17 länder som bidrar till ett brett spektrum av

https://www.fysik.lu.se/artikel/atmosfarsforskningen-i-europa-tar-annu-ett-kliv - 2025-12-13

Forskning vid Lunds universitet visar att de biologiska föräldrarnas gener påverkar barnets insulinfunktion samt förmågor att reglera blodsockernivåer och blodfetter på olika sätt. Med hjälp av sådan kunskap kan det bli möjligt att utveckla förebyggande behandlingar som minskar barnets risk att utveckla typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Tidigare forskning av diabetesforskaren Rashmi Prasad har

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-foraldrars-metaboliska-egenskaper-kan-paverka-barnets-halsa-over-tid - 2025-12-14

Nu har forskarna fått svaret på frågan om oralt insulin kan förhindra tidiga tecken på typ 1-diabetes eller klinisk diagnos hos små barn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Även om behandlingen inte kunde förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar fördröjde oralt insulin sjukdomshastigheten hos barn som utvecklade sådana autoantikroppar. Omkring 170 svenska barn har deltagit

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/oralt-insulin-fordrojde-insjuknandet-hos-vissa-barn-med-forhojd-risk-typ-1-diabetes - 2025-12-14

Metformin beskrivs ofta som en trotjänare för behandling av typ 2-diabetes, men alla blir inte hjälpta av läkemedlet. Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en kombination av biomarkörer som kan förutsäga vilka personer som får nytta av behandlingen. Nu fortsätter arbetet med att bekräfta resultaten i en större patientgrupp, med målet att utveckla ett test som kan användas av sjukvården. Läke

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskarnas-samarbete-kan-bana-vag-ny-innovation - 2025-12-13